Råvaruhandel kräver skicklighet men kan vara lönsam när man behärskar den. De många olika finansiella produkter och instrument som kan användas för att investera i råvaror gör det till en mångsidig marknad som lämpar sig för många olika typer av handlare.
Den här nybörjarguiden förklarar vad handel med råvaror innebär, tillsammans med investeringstips och exempel på strategier. Vi har också listat de bästa mäklarna för råvaruhandel nedan.
Råvaruhandelns historia går tillbaka till forntiden, innan aktier och obligationer kom till. Definitionen av en råvara, oavsett om det är råolja, guld eller trä (tre typer av råvaror), är ett råmaterial eller en jordbruksprodukt som kan köpas och säljas på marknaden.
Det finns fyra huvudkategorier av råvaror: metaller, energi, boskap och kött samt jordbruksprodukter.
Metalliska råvaror är en blandning av ädelmetaller, som guld och silver, och industrimetaller, som järnmalm och tenn. Energiprodukterna omfattar råolja, bensin, eldningsolja och naturgas. Boskap och kött omfattar fläskmagar och levande nötkreatur, medan jordbruksprodukter omfattar majs och sojabönor.
Råvaror kan också delas in efter om de är "hårda" eller "mjuka". Hårda råvaror är sådana som måste brytas eller utvinnas, t.ex. guld och olja. Bland de mjuka varorna finns jordbruks- och boskapsprodukter.
Vi kommer nu att titta närmare på några av de mest populära råvarorna på marknaden.
När det gäller handel med råvaror är råolja den mest populära i världen, med en stor volym (miljontals fat) som handlas varje dag. De två viktigaste riktmärkena för råolja är amerikansk West Texas Intermediate (WTI) råolja och Brent råolja, även om det i själva verket finns många andra typer av råolja. Priset på varje råolja beror på i vilken grad den råoljan är anpassad till ett visst riktmärke.
WTI-råolja är det viktigaste riktmärket för den amerikanska oljemarknaden, medan Brent-råolja kommer från oljefälten i Nordsjön. Brent råoljefutures kan handlas på ICE Futures Europe, som erbjuder handel med en mängd olika råvaror.
Naturgas är en råvara som bland annat används för att värma upp byggnader och laga mat. Naturgasterminer på Henry Hub, som handlas på Chicago Mercantile Exchange Group, är riktmärket för råvaruhandel. Priset på naturgas påverkas av utbuds- och efterfrågefaktorer, av vilka många liknar de faktorer som påverkar priset på råolja. Det handlar bland annat om den globala efterfrågan på ekonomisk produktion och om framväxten av alternativa bränslen (t.ex. inom industrin för förnybar energi).
USA dominerar sojabönemarknaden, och råvaran handlas på Chicago Mercantile Exchange. Priset på sojabönor är i allmänhet korrelerat med priset på majs och vete, och de utbuds- och efterfrågefaktorer som påverkar priset på sojabönor är gemensamma för många jordbruksråvaror. Det handlar bland annat om väderförhållanden och marknadstillväxt runt om i världen.
Guld erbjuder många möjligheter för handlare. Liksom andra råvaror kan den handlas med en mängd olika finansiella instrument, inklusive terminer, optioner och ETF:er, och många investerar i den för att dra nytta av prisrörelser. Vissa ädelmetaller, däribland guld, är dock traditionellt förknippade med en viss grad av stabilitet, och guld används därför ofta för att skydda sig mot instabilitet och inflation.
Råvaror handlas vanligen på aktiemarknaden genom finansiella instrument och företagsaktier, till exempel via en handelsplattform. Detta sker på marknader runt om i världen, bland annat i USA (t.ex. New York City (NYC), San Francisco och Chicago), Förenade Arabemiraten, Malaysia, Pakistan, Indien (t.ex. på NSE eller MCX), Kanada, Australien, Hongkong, Storbritannien, Kenya, Nigeria, Sydafrika, Singapore, Nya Zeeland (NZ), Filippinerna och Nederländerna.
I Schweiz är råvaruhandeln främst koncentrerad till Genève, Zug och Lugano. Zug Commodity Association (en filial av VTB Commodities Trading DAC) hjälper till att reglera råvaruförsörjningskedjan.
I USA styrs råvaruhandelsverksamheten av en tilldelad NAICS-kod.
Effekterna av råvaruhandeln beror på hur den bedrivs. Personer som är intresserade av råvarubranschen kan utbilda sig till professionella handlare, vilket gör det möjligt för dem att investera med andras pengar. Alternativt tillåter handel enskilda handlare att investera sina egna pengar via en mäklare.
Professionell råvaruhandel erbjuder många arbetstillfällen, från instegsjobb (dvs. ett forskarutbildningsprogram) till praktikprogram och till och med en erfaren konsult eller analytiker inom råvaruhandel. Dessa möjligheter erbjuds av investeringsföretag och banker som J.P. Morgan, som har en stark närvaro i Storbritannien i London. I USA kan du besöka Zippias rekryteringswebbplats för att se en arbetsbeskrivning och hur du besvarar allmänna intervjufrågor. Många av dessa jobb, oavsett om de är på JP Morgan, Morgan Stanley eller Goldman Sachs, har en hög lön. En examen eller andra kvalifikationer kan krävas för vissa av dessa investmentbanker och råvaruhandelsföretag, till exempel för dem som arbetar på handelsgolvet.
I takt med att den globala ekonomin återhämtar sig från Covid-19, som hade en stor inverkan på 2020, placerar investerarna sina pengar i råvaror. Faktum är att råvarubundna hedgefonder har presterat bra under 2021.
Andra företag inom sektorn är DXT Commodities, som agerar som mäklarföretag på råvarumarknaden, YMAX Commodities Trading LLC (ett företag med stark närvaro i Dubai), Commodities Trading s.r.o. (som är verksamt inom råvaruhandel på grossistmarknader), HDFC Securities, Commodities Trading (Pvt.) Ltd, Macquarie Commodities Trading US LLC och Atlantis Commodities Trading (UK) Ltd. Oljehandelsbolaget ZenRock Commodities Trading Pte Ltd var dock ett av flera företag som drabbades av ekonomiska svårigheter.
På livsmedelsmarknaden används blockkedjeteknik för att effektivisera den fysiska råvaruhandeln. Användningen av blockkedjeteknik på andra områden av råvarumarknaden kan få en omvälvande inverkan på affärsverksamheten i branschen. Vissa råvaror, t.ex. litium, kan inte handlas direkt på marknaden, även om vatten nyligen har lagts till som en handelsbar råvara.
Att förstå hur man investerar i råvaror är viktigt för att kunna avgöra om råvaror (i motsats till aktier och valutor) är rätt för dig. Den goda nyheten för spekulanter är att alternativen inte är särskilt begränsade när det gäller att investera i råvaror. Men det kan vara komplicerat att förstå hur det fungerar. Vad innebär det att "investera i en råvara"? Låt oss ta en titt på några av de finansiella produkter och instrument på råvarumarknaden (t.ex. CFD:er och terminer) som du kan använda för att exponera dig.
Terminskontrakt är ett vanligt sätt att delta i råvaruhandel. I huvudsak är terminskontrakt ett avtal om att köpa eller sälja en viss tillgång till ett förutbestämt pris på ett visst datum. De har bidragit till att skapa prisäkerhet för många råvaruföretag och finansinstitut och har använts som en säkringsstrategi och som en mekanism för att spekulera i priset på en viss råvara.
Terminskontrakt kan avvecklas antingen genom faktisk leverans av varan (t.ex. 100 fat olja) eller genom en kontantavveckling som innebär att man betalar skillnaden mellan det pris som avtalats i kontraktet och priset i slutet av kontraktet (som spekulant eller daytrader är det så här man avvecklar kontraktet).
Låt oss till exempel säga att terminskontraktet anger ett pris på 70 dollar per fat olja om en månad. Det nuvarande marknadspriset är 65 dollar och du köper terminskontraktet eftersom du tror att priset kommer att stiga över 70 dollar. Om den gör det gör du en vinst (minus eventuella courtageavgifter). Om inte, gör du en förlust.
Med ett optionskontrakt har näringsidkare rätt (men definitivt inte skyldighet) att köpa tillgången/avsättningen i slutet av kontraktet. Om en näringsidkare tror att priset på ett fat olja kommer att överstiga 70 dollar, men inte gör det, skulle hans förlust begränsas till priset på optionskontraktet och inte till skillnaden i pris mellan det pris som anges i kontraktet och priset i slutet av kontraktet.
ETF:er (eller börshandlade fonder) är mycket populära, även inom råvaruhandeln. Deras popularitet beror delvis på att de är lätta att köpa och sälja fritt (till skillnad från värdepappersfonder) och att de också gör det lätt att diversifiera portföljen och sprida riskerna.
En ETF följer vanligtvis priset på en uppsättning tillgångar (t.ex. en grupp råvaror eller en uppsättning oljehandelsföretag). Handlare kan köpa andelar i ETF:n för att få exponering mot prisrörelsen för ETF:ns underliggande tillgångar. Det är inte näringsidkaren som äger tillgångarna, utan det finansiella institutet som skapar ETF:n.
Tänk på att du förmodligen måste betala en förvaltningsavgift, utöver den vanliga mäklaravgiften, för att köpa en ETF. Denna kostnad måste dock vägas mot fördelarna med diversifiering av portföljen och en professionellt ledd investeringsstrategi.
Det finns också ETN (exchange-traded notes) som liknar en obligation (utan ränta) och som vid förfall ger upphov till utbyte av ett belopp som motsvarar prisförändringen på tillgången.
Fondbolag har vissa egenskaper gemensamt med ETF:er, eftersom en fond är en samling tillgångar och näringsidkare kan köpa andelar i fonden. Det är dock inte lika enkelt att köpa och sälja andelar i en värdepappersfond som att köpa och sälja en ETF. Fondandelar kan endast handlas vid ett tillfälle per handelsdag, medan ETF:er kan köpas och säljas mer fritt.
CFD:er (Contracts for Difference) är ett populärt finansiellt instrument idag, som många mäklare har beslutat att fokusera på i sitt produktutbud. De används ofta inom råvaruhandeln och ger handlare möjlighet att spekulera i en tillgångs prisrörelse (uppåt eller nedåt) utan att faktiskt äga den underliggande tillgången.
De är också ett finansiellt instrument med hävstångseffekt. Hävstångseffekt innebär att handlare, beroende på den marginal som krävs, kan investera en mindre del av sitt kapital än det faktiska värdet av de varor de handlar med. Om marginalkravet till exempel är 10 % innebär det att en investering på 10 euro i en viss råvara faktiskt resulterar i en exponering på 100 euro. Detta kan därför öka både vinster och förluster.
Ett av de viktigaste skälen för en spekulant att gå in på spotmarknaden (vilket i huvudsak innebär att köpa till det aktuella marknadspriset för omedelbar leverans) är att stänga en position på terminsmarknaden. Om värdet på guldet till exempel har överstigit värdet på ett guldterminskontrakt när kontraktet avslutas har näringsidkaren gjort en vinst, eftersom han kan ta över guldet och sälja det omedelbart på spotmarknaden för ett högre belopp.
De som är intresserade av råvaruhandel kan också investera i förvaltade terminskontrakt som, precis som värdepappersfonder och ETF:er, är en samling av tillgångar, men som denna gång fokuserar på terminskontrakt i stället för andra värdepapper och derivat. Kom dock ihåg att aktivt förvaltade portföljer som dessa är avgiftsbelagda.
Sedan finns det råvarupooler, som också har likheter med ETF:er och värdepappersfonder, förutom att de är privata och att investerare måste ha en licens innan de kan köpa en andel.
Om du vill ha en indirekt exponering mot råvaror kan du investera i ett företag vars aktiekurs är korrelerad med priset på en viss råvara. Till exempel är aktiekursen för många oljebolag som Esso Petroleum Co Ltd kopplad till oljepriset.
Råvaror är notoriskt volatila och om du kan bör du använda avancerade ordertyper, inklusive stop loss- och trailing loss-order, som en del av din riskhantering.
En stop loss-order stänger automatiskt din position när priset når en viss nivå. Om priset på en råvara skulle falla plötsligt på grund av en oförutsedd händelse skulle denna mekanism minska dina förluster.
Det finns också en order med "Trailing Loss" som gör att du kan ange en pip (procentandel i punkter) i förhållande till marknadspriset, istället för att ange ett absolut värde vid vilket du vill stänga din position. Fördelen med den här metoden är att om priset på tillgången stiger initialt, kommer även trailing loss att stiga, vilket hjälper till att säkra vinsterna på ett sätt som stop loss-ordern inte gör. Om priset sedan skulle vända och falla plötsligt skulle Trailing Stop träda in och minska förlusterna.
Detta är särskilt viktigt för dem som vill införliva grundläggande analys i sina strategier för handel med råvaror. Oavsett vilken handelsstrategi du använder är det dock viktigt att du är medveten om de utbuds- och efterfrågefaktorer som påverkar priset på en råvara. Vare sig det handlar om naturkatastrofer, geopolitisk instabilitet eller en avmattning i den ekonomiska tillväxten måste du kunna reagera på dessa händelser och förändrade data genom att anpassa din strategi för råvaruhandel i enlighet med detta.
Se också till att du fortsätter att anstränga dig för att förbättra dina färdigheter i råvaruhandel. Det finns många pdf-dokument på nätet och utbildningsmaterial på mäklarnas webbplatser.
Handlare kan också prenumerera på handelstidningar eller nyhetsbrev, lyssna på en podcast, köpa en bok (t.ex. Commodities For Dummies, Commodities Trading for Beginners eller en bok om råvaror av Ken Roberts) eller till och med gå en onlineutbildningskurs som ger en översikt över råvaruhandel. Udemy erbjuder sådan utbildning och Trading 101 erbjuder bland annat webbinarier om handel för att lära sig handla med CFD:er och aktier. Quizlet erbjuder även flashcards om Commodity Futures Trading Commission (CFTC).
Många diskussioner om råvaruhandel äger också rum på onlineplattformar som Reddit, Quora och Wall Street Oasis (WSO). YouTube har många videor som hjälper handlare att investera i råvaror (och förklarar olika begrepp i enkla termer), och Trader Wiki är också en källa till information om råvaruhandel. En akademisk studie/forskningsrapport har också skrivits om råvaruinvesteringar och finns tillgänglig online.
Jämfört med tidigare finns det idag ingen ursäkt för att hitta lämpliga utbildningsresurser för råvaruhandel utan att lägga ner för mycket tid på det.
Med så många finansiella produkter och instrument som finns tillgängliga inom råvaruhandeln kan det vara lätt att känna sig överväldigad eller frestas att välja en slumpmässig investeringsmetod.
Att välja rätt finansiellt instrument eller produkt att investera i är viktigt när man investerar i råvaror. Detta val varierar från handlare till handlare och beror på din erfarenhetsnivå, din risktolerans och om du faktiskt vill äga tillgången eller bara spekulera i dess prisrörelse.
CFD:er är till exempel finansiella instrument med hävstångseffekt och är därför mer riskfyllda att använda. Om du vill äga en aktie i ett oljebolag måste du köpa en aktie direkt i bolaget. Men för dem som vill ha exponering mot företaget men inte är särskilt intresserade av att äga en aktie är en ETF som omfattar företaget förmodligen lämpligare.
Även om råvarumarknaderna kan vara volatila kan man genom att ta ett steg tillbaka och undersöka prisrörelsen för en viss råvara under en längre tidsperiod avslöja trender (positiva eller negativa).
Denna strategi innebär att man först kan identifiera en trend och sedan identifiera lämpliga ingångs- och utgångspunkter.
Handlare måste vara säkra på att det rör sig om en upp- eller nedåtgående trend, snarare än små fluktuationer inom ett visst intervall (dvs. mellan stöd- och motståndsnivåer). Om den övre eller nedre gränsen överskrids upprepade gånger kan det vara ett tecken på att marknaden är på väg uppåt eller nedåt.
En viktig handelsförmåga är då att kunna gå in på marknaden i början av trenden och gå ut innan den vänder. För att göra detta kan det vara nödvändigt att använda sig av grundläggande analys.
Detta är en handelsstrategi där näringsidkaren måste kunna identifiera när priset på en tillgång kommer att stiga eller falla över dess stöd- eller motståndsnivåer. Näringsidkaren måste öppna positionen när stöd- eller motståndsnivån har överskridits och sedan stänga positionen så snart priset stabiliseras eller innan det börjar vända.
Detta är en kortsiktig strategi som fungerar bäst inom råvaruhandeln när det finns en stark trend (vare sig den är positiv eller negativ) eftersom dessa marknader till sin natur behöver uppleva större prisrörelser ibland för att hålla tillgången på sin prisbana.
Priset på en tillgång kan under en period fluktuera inom ett prisintervall (dvs. stöd- och motståndsnivåer). Om en näringsidkare kan identifiera när detta sker kan han köpa tillgången när priset är i den nedre delen av intervallet och sälja när det når den övre delen.
Problemet är att det kan vara mycket svårt att med säkerhet veta om en tillgång rör sig inom ett intervall eller om priset kommer att röra sig mer markant inom en positiv eller negativ trend. Om en tillgång dessutom är översåld och nära det nedre bandet i intervallet (dvs. stödnivån) kan priset stanna kvar i detta område under en tid, vilket kan göra det svårt att veta när det är bäst att gå in på marknaden.
De råvaruhandelsstrategier som beskrivs ovan bygger på teknisk analys (och eventuellt kvantitativa färdigheter), där handlarna noggrant måste undersöka diagram och grafer i ett försök att korrekt förutsäga hur en tillgång utvecklas. Handlare kan dock också använda fundamental analys för att förutsäga riktningen för en tillgångs pris.
Fundamentalanalys innebär att man tittar på kommande ekonomiska, politiska och sociala händelser samt allmänna marknadsnyheter för att få en verklig förståelse för de krafter som driver priset på varan i fråga. Låt oss till exempel säga att OPEC sannolikt kommer att begränsa utbudet av råolja - de grundläggande ekonomiska lagarna säger oss att detta sannolikt kommer att driva upp priset på råolja, och de som investerar i råvaror (särskilt råolja) kommer att försöka dra nytta av detta. Var också uppmärksam på förändringar i den ekonomiska aktiviteten i stora ekonomier, t.ex. den kinesiska ekonomin, eftersom dessa ofta har en betydande inverkan på priset på vissa råvaror.
Nackdelen med detta tillvägagångssätt är att det kan kräva en betydande tidsåtgång för att få regelbundna uppdateringar av information om råvaruhandel och analysera de tekniska detaljerna bakom dem. Man tror också att en råvaras fundamentala faktorer redan är inräknade i priset, så det är osannolikt att man kan göra vinst genom att analysera de fundamentala faktorerna.
Öppettiderna på råvarumarknaden beror på den enskilda råvaran. De flesta marknader är dock öppna nästan 24 timmar om dygnet mellan söndag och fredag kväll, och de flesta av de stora råvarumarknaderna stänger varje vecka på lördag. Det är troligt att timmarna och dagarna är annorlunda om du investerar i aktier, till exempel på Londonbörsen, där handelstiderna är 08:00-16:30 måndag till fredag (för dem som vill investera i råvarurelaterade företag).
Ta också hänsyn till helgdagarna på den råvarubörs du investerar i. Mäklare/handelsplattformar brukar tydligt ange de handelstider som näringsidkare kan se, antingen på deras webbplats eller någon annanstans (t.ex. i en mobilapplikation). Nasdaq har en kalender som visar när marknaden är stängd.
Oavsett om du befinner dig i Frankrike eller Kanada är handelstiderna för råvaror mer än tillräckliga.
Råvaruhandel erbjuder handlare enorma möjligheter att dra nytta av prisrörelser på grund av tillgångarnas volatilitet. Utbudet av finansiella produkter och instrument inom råvaruhandeln tillgodoser behoven hos handlare med olika risktolerans och preferenser. Det krävs dock en grundlig teknisk och grundläggande analys för att tjäna på råvaror snarare än att bara spela, och det är viktigt att lära sig grunderna först. Det rekommenderas att handlare, särskilt amatörer, använder utbildningsmaterialet och demo/simulatorkontona för råvaruhandel.
Råvaror kan handlas på aktiemarknaden med hjälp av olika finansiella instrument. Även om många investerar i råvaror i handelssyfte försöker spekulanter också dra nytta av råvarornas volatilitet.
Islam förbjuder handel med terminskontrakt (som är vanliga inom råvaruhandeln) eftersom det anses vara Haram. Handel på spotmarknaden anses däremot vara halal.
De flesta stora nätmäklare erbjuder handelskonton som inkluderar råvaror, t.ex. råolja, guld osv. Vissa av dessa konton kan vara provisionsfria, men näringsidkaren betalar för tjänsten genom spreadar och andra avgifter.
Den mest omsatta råvaran i världen är råolja, även om det finns många olika typer av råolja. De två viktigaste (som ofta betraktas som riktmärken) är West Texas Intermediate (WTI) och Brent-råolja.
Terminskontrakt och futureskontrakt är mycket lika varandra, även om futureskontrakt tenderar att ha standardiserade villkor medan de exakta villkoren i ett terminskontrakt kan variera. Båda typerna av kontrakt kan användas för att handla med råvaror, antingen för att spekulera eller för att få prissäkerhet.