De bästa åtgärderna i fråga om ekonomi, drift, investeringar och affärsverksamhet.

Ett företags kvalitet och de finansiella, operativa, investerings- och affärsindikatorer som ska användas för att bedöma den kan vara subjektiva eftersom de i hög grad beror på dess syfte. Ett vinstdrivande företag har ett annat syfte än ett icke-vinstdrivande företag.

I det här fallet kommer vi att betrakta frågan ur perspektivet för ett företag med aktieägare.

Om du är aktieägare är ditt intresse att maximera avkastningen på din investering.

Det mest grundläggande sättet att bedöma ett företags kvalitet är dess kassaflöde.

Ett företag måste tjäna mer än det spenderar och ha mer tillgångar än skulder.

Det finns flera mått och metoder för att bedöma lönsamhet, som vi kommer att diskutera nedan.

Hur avgör man ett företags kvalitet med hjälp av finansiella, operativa, investeringsmässiga och kommersiella indikatorer?

1) Avkastning på tillgångar (ROA)

ROA är ett mått på hur mycket vinst ett företag genererar från sina tillgångar.

Den beräknas genom att dividera nettovinsten med de totala tillgångarna.

Ju högre ROA, desto effektivare är företaget när det gäller att använda sina tillgångar för att generera vinst.

2) Avkastning på eget kapital (ROE)

ROE är ett mått på hur mycket vinst ett företag genererar med de pengar som aktieägarna har investerat.

Den beräknas genom att dividera nettovinsten med det totala egna kapitalet.

Ju högre ROE, desto effektivare är företaget när det gäller att använda aktieägarnas kapital för att generera vinster.

3) Vinstmarginal

Vinstmarginalen är ett mått på hur mycket av varje dollar av intäkterna ett företag behåller som vinst.

Den beräknas genom att dividera nettovinsten med de totala intäkterna.

Ju högre vinstmarginal, desto effektivare är företaget när det gäller att generera vinster från sin försäljning.

4) Omsättningsgrad för tillgångar

Tillgångarnas omsättningsgrad är ett mått på hur mycket intäkter ett företag genererar per dollar i tillgångar.

Den beräknas genom att dividera de totala intäkterna med de totala tillgångarna.

Ju högre tillgångarnas omsättningsgrad är, desto effektivare är företaget när det gäller att använda sina tillgångar för att generera intäkter.

5) Fritt kassaflöde (FCF)

Det fria kassaflödet är de pengar som ett företag har tillgängliga efter att ha betalat alla sina utgifter.

Det beräknas genom att subtrahera rörelsekostnader från rörelseintäkter.

Ju högre det fria kassaflödet är, desto mer pengar har företaget att återinvestera i sin verksamhet eller dela ut till aktieägarna.

6) Nettoresultat

Nettoresultatet är den vinst som ett företag genererar efter att alla kostnader har betalats.

Den beräknas genom att subtrahera de totala kostnaderna från de totala intäkterna.

Ju högre nettoresultatet är, desto mer vinst har företaget att återinvestera i sin verksamhet eller dela ut till aktieägarna.

7) Resultat per aktie (EPS)

Vinst per aktie är ett mått på den vinst som ett företag genererar för varje utestående aktie.

Det beräknas genom att dividera nettoresultatet med antalet utestående aktier.

Ju högre EPS, desto mer vinst genererar företaget för varje utestående aktie.

8) Pris/vinstförhållande (P/E)

Pris/vinstförhållandet är ett mått på hur mycket investerare är villiga att betala för varje dollar av ett företags vinst.

Det beräknas genom att dividera aktiekursen med vinsten per aktie.

Ju högre kurs/vinstförhållandet är, desto mer är investerarna villiga att betala för varje dollar av ett företags vinst.

9) Operativt kassaflöde (OCF)

Operativt kassaflöde är de pengar som ett företag genererar från sin verksamhet.

Det beräknas genom att addera rörelseintäkter till icke-operativa intäkter och subtrahera skatter.

Ju högre OCF, desto mer pengar har företaget att återinvestera i sin verksamhet eller dela ut till aktieägarna.

10) Skuldsättningsgraden

Skuldsättningsgraden är ett mått på ett företags skuldsättningsgrad i förhållande till eget kapital.

Den beräknas genom att dividera den totala skulden med det totala egna kapitalet.

Ju högre skuldsättningsgrad, desto mer skulder har företaget i förhållande till sitt eget kapital. Detta kan ses som en mer riskfylld investering eftersom investerarna kanske inte får tillbaka sina pengar om något går fel.

11) Avkastning på utdelning

Utdelningsavkastningen är ett mått på hur mycket utdelning ett företag betalar i förhållande till aktiekursen.

Den beräknas genom att dividera den årliga utdelningen per aktie med aktiekursen.

Ju högre utdelningsavkastning, desto mer inkomst betalar företaget ut till aktieägarna i förhållande till aktiekursen. Detta kan ses som en säkrare investering, eftersom företaget delar sina vinster med aktieägarna.

Det viktigaste är dock utdelningens hållbarhet, inte själva utdelningsavkastningen.

Vinster och kassaflöde är viktigare.

12) Bruttomarginal

Bruttomarginalen är ett mått på den vinst som ett företag gör på sin försäljning.

Den beräknas genom att subtrahera kostnaden för sålda varor från de totala intäkterna.

Ju högre bruttomarginal, desto mer vinst gör företaget på sin försäljning.

13) Skuldsättningsgrad (D/E).

Skuldsättningsgraden är ett mått på ett företags skuldsättningsgrad.

Den beräknas genom att dividera den totala skulden med det totala egna kapitalet.

Ju högre skuldsättningsgrad, desto mer skulder har företaget i förhållande till sitt eget kapital. Detta kan ses som en mer riskfylld investering eftersom investerarna kanske inte får tillbaka sina pengar om något går fel.

14) Den löpande kvoten

Den kortfristiga kvoten är ett mått på ett företags förmåga att betala sina kortfristiga skulder med sina omsättningstillgångar.

Den beräknas genom att dividera omsättningstillgångar med kortfristiga skulder.

Ju högre current ratio, desto bättre är företagets förmåga att betala sina kortfristiga skulder med sina omsättningstillgångar.

Detta anses vara positivt eftersom det visar att företaget har resurser att uppfylla sina åtaganden.

15) Likviditetskvot

Likviditetskvoten är ett mått på ett företags förmåga att betala sina kortfristiga skulder med sina likvida tillgångar.

Likvida tillgångar är kontanter och andra tillgångar som snabbt kan omvandlas till kontanter.

Den beräknas genom att dividera de likvida tillgångarna med de kortfristiga skulderna.

Ju högre kvoten är, desto mer kan företaget betala sina kortfristiga skulder med sina likvida tillgångar. Detta anses vara positivt eftersom det visar att företaget har resurser att uppfylla sina åtaganden.

16) Omsättningsgrad för lagret

Lageromsättningshastigheten är ett mått på hur snabbt ett företag säljer sitt lager.

Den beräknas genom att dividera kostnaden för sålda varor med det genomsnittliga lagret.

Ju högre lageromsättningsgrad, desto snabbare säljer företaget sitt lager. Detta anses vara positivt eftersom det visar att företagets produkter är efterfrågade och säljer bra.

17) Utestående försäljningsdagar (DSO)

Days Sales Outstanding (DSO) är ett mått på hur lång tid det tar för ett företag att driva in betalning efter en försäljning.

Det beräknas genom att dividera kundfordringar med försäljning per dag.

Ju lägre DSO desto snabbare samlar företaget in betalning efter en försäljning. Detta anses vara positivt eftersom det visar att företaget är effektivt när det gäller att samla in betalningar.

18) Kvoten mellan pris och bokföringsvärde (P/B).

P/B-förhållandet beräknas genom att dividera marknadsvärdet på ett företags aktier (aktiekursen) med det bokförda värdet på företagets eget kapital.

Marknadsvärdet av eget kapital är det totala värdet av ett företags utestående aktier, vilket bestäms genom att multiplicera aktiekursen med antalet utestående aktier.

Det bokförda värdet av eget kapital beräknas genom att subtrahera ett företags totala skulder från dess totala tillgångar.

P/B-förhållandet används för att jämföra ett företags marknadsvärde med dess bokförda värde och uttrycks ofta som en multipel. Om ett företag till exempel har ett marknadsvärde på 100 miljoner dollar och ett bokfört värde på 50 miljoner dollar är dess P/B-förhållande 2 (100 miljoner dollar/50 miljoner dollar).

Ett högt P/B-förhållande kan betyda att aktien är övervärderad. Omvänt kan ett lågt P/B-förhållande tyda på att en aktie är undervärderad.

Liksom alla mått i den här listan är dock P/B-förhållandet bara ett mått och bör beaktas tillsammans med andra mått och grundläggande analyser innan ett investeringsbeslut fattas.

19) Enterprise Value (EV)

Enterprise value är ett mått på ett företags värde som tar hänsyn till både eget kapital och skulder.

Det beräknas genom att addera marknadskapitalisering till total skuldsättning och sedan subtrahera likvida medel och investeringar.

Ju högre företagsvärdet är, desto större är företagets värde.

Ett företags EV är inte viktigt i sig självt, men det hjälper dig att bedöma olika värderingsmått, som t.ex:

• EV/EBITDA
• EV/EBIT
• EV/FCF

20) Pris/försäljningsförhållande (P/S)

Pris/försäljningsförhållandet är ett mått på värdet av ett företags aktiekurs i förhållande till dess försäljning per aktie.

Den beräknas genom att dividera aktiekursen med försäljningen per aktie.

Ju högre kurs/försäljningskvot är, desto dyrare är ett företags aktie i förhållande till dess försäljning. Detta kan ses som en mer riskfylld investering eftersom det finns mindre utrymme för försäljningstillväxt.

21) Ekonomiskt mervärde (EVA)

Ekonomiskt mervärde är ett mått på det värde som ett företag skapar för sina aktieägare.

Det beräknas genom att subtrahera kapitalkostnaden från rörelseresultatet.

Ju högre det ekonomiska mervärdet är, desto mer värde skapar företaget för sina aktieägare. Detta anses vara positivt eftersom det visar att företaget använder sitt kapital effektivt för att skapa vinst.

22) Kassaflödesavkastning på investeringar (CFROI).

Kassaflödesavkastning på investeringar är ett mått på hur mycket kassaflöde ett företag genererar i förhållande till sina investeringar.

Det beräknas genom att dividera det operativa kassaflödet med det bokförda nettovärdet av tillgångarna.

Ju högre kassaflödesavkastning på investeringar, desto mer kassaflöde genererar företaget i förhållande till sin investering. Detta anses vara positivt eftersom det visar att företaget använder sina tillgångar effektivt för att generera kassaflöde.

23) Dupont-modellen för ROE-komponenter (nettomarginal, tillgångarnas omsättning, multiplikator för eget kapital).

Dupontmodellen för ROE-komponenter är ett sätt att dekomponera avkastningen på eget kapital i dess tre huvudkomponenter: nettomarginal, tillgångsomsättning och multiplikator för eget kapital.

Den beräknas genom att multiplicera nettomarginalen med omsättningen av tillgångarna och sedan multiplicera resultatet med multiplikatorn för eget kapital.

Dupontmodellen för ROE-komponenter kan användas för att hjälpa till att identifiera den komponent som bestämmer den totala avkastningen på eget kapital i ett företag. Detta kan vara användbart för att avgöra var man ska fokusera förbättringsarbetet.

24) Resultat före räntor, skatter, avskrivningar och amorteringar (EBITDA).

Resultat före räntor, skatter, avskrivningar och amorteringar (EBITDA) är ett mått på ett företags lönsamhet som utesluter icke-operativa poster såsom räntekostnader, skatter, avskrivningar och amorteringar.

Det beräknas genom att lägga till räntekostnader, skatter, avskrivningar och amorteringar till nettoresultatet.

EBITDA är ett populärt lönsamhetsmått eftersom det utesluter poster som kan påverkas av redovisningsval. Det gör det därför lättare att jämföra företag med varandra.

25) Altman Z-score

Altman Z-score är ett mått på ett företags finansiella hälsa. Den används för att förutsäga sannolikheten för konkurs.

Den beräknas genom att lägga till fem nyckeltal: rörelsekapital/totala tillgångar, behållna vinstmedel/totala tillgångar, resultat före räntor och skatter/totala tillgångar, marknadsvärde av eget kapital/bokfört värde av skulder och försäljning/totala tillgångar.

Företag med ett resultat över 3,0 anses vara finansiellt sunda och har låg risk för konkurs. Företag med ett resultat under 1,8 anses ha en hög konkursrisk.

26) Skuldsättningsgrad

Skuldkvoten är ett mått på ett företags finansiella hävstångseffekt.

Den beräknas genom att dividera den totala skulden med de totala tillgångarna.

Ju högre skuldkvot, desto mer skulder har företaget i förhållande till sina tillgångar. Detta kan ses som en mer riskfylld investering, eftersom ett företag med en hög skuldsättningsgrad är mer benägen att inte betala sina skulder vid en ekonomisk nedgång.

Termen "skuldsättningsgrad" är vanligare i Storbritannien än i USA, där termen "skuldsättningsgrad" eller "finansiell hävstångsgrad" är vanligare.

27) Piotroski F-score

Piotroski F-score är ett mått på ett företags finansiella hälsa. Den används för att förutsäga sannolikheten för konkurs.

Det är en kombination av nyckeltal som rör lönsamhet, skuldsättning, likviditet och operativ effektivitet.

Den beräknas genom att addera nio nyckeltal som tilldelas binära poäng på 0 eller 1 baserat på deras trend eller ja/nej-poäng:

• avkastning på tillgångar
• ROA-trend
• operativt kassaflöde
• periodiseringar (operativt kassaflöde / totala tillgångar jämfört med ROA)
• Skulder / eget kapital
• antal aktier
• Bruttomarginal
• omsättningsgrad för tillgångar
• nuvarande förhållande

Företag med ett värde över 7 anses vara finansiellt sunda och har låg risk för konkurs.

Företag med ett resultat under 2 anses ha en hög risk för konkurs.

28) Montier C-score

Beneish M-score är ett mått på bokföringsnoggrannhet, där ett högre tal tyder på aggressiv bokföring.

En poäng över -1,78 kan tyda på att företaget sannolikt manipulerar sina bokslut, medan en negativ poäng tyder på att företaget inte manipulerar sina bokslut.

Nu när vi har behandlat några av de viktigaste finansiella måtten för att bedöma ett företags kvalitet, låt oss titta på andra faktorer som kan påverka ett företags lönsamhet och framgång.

Faktorer för framgång i affärsverksamheten

1) Konkurrensfördelar

En konkurrensfördel är något som ger ett företag en fördel gentemot sina konkurrenter.

Det kan till exempel vara en kostnadsfördel, en typ av differentieringsfördel eller en teknisk fördel.

2) Hållbara konkurrensfördelar

En hållbar konkurrensfördel är en fördel som inte lätt kan kopieras av konkurrenter och som därför kan bibehållas på lång sikt.

Vissa saker är lättare att kopiera än andra.

3) Skalfördelar

Med stordriftsfördelar avses de kostnadsminskningar som ett företag kan uppnå genom att öka sin produktion.

Dessa besparingar kan föras vidare till konsumenterna i form av lägre priser eller användas för att öka vinsten.

4) Räckviddsfördelar

Economies of scope avser de kostnadsbesparingar som ett företag kan uppnå genom att tillverka flera produkter. Dessa kostnadsbesparingar kan användas för att sänka priserna eller öka vinsterna.

5) Varumärkeskapital

Varumärkeskapital är värdet av ett varumärke. Det är skillnaden mellan det pris som en kund är villig att betala för en produkt med varumärket och det pris som de skulle betala för samma produkt utan varumärket.

Ett starkt varumärke kan ge ett företag en konkurrensfördel och hjälpa det att öka vinsten.

6) Omställningskostnader

Omställningskostnader är de kostnader som en kund har när han eller hon byter från en produkt till en annan.

Det kan vara finansiella kostnader, t.ex. avgifter för förtida uppsägning, eller tids-/emotionella kostnader, t.ex. svårigheten att lära sig använda en ny produkt.

Höga övergångskostnader kan skapa ett hinder för konkurrenter att komma in på marknaden och bidra till att öka vinsterna.

7) Nätverkseffekter

Nätverkseffekter uppstår när värdet av en produkt eller tjänst ökar när andra använder den.

Plattformar för sociala medier, som Facebook och Twitter, och operativsystem, som Windows och iOS, är exempel på produkter med nätverkseffekter.

Nätverkseffekter kan skapa ett inträdeshinder för konkurrenter och bidra till att öka vinsterna.

Apples verksamhet har till exempel vuxit kraftigt kring Iphone. Även om en smartphone är lätt att kopiera och många företag tillverkar dem är det svårt att kopiera Apples nätverkseffekter.

8) Banavhängighet

Banberoende uppstår när en produkts eller tekniks framtid bestäms av dess förflutna. Med andra ord är den väg som en produkt eller teknik tar inte alltid den mest effektiva eller logiska, utan den bestäms ofta av historiska olyckor.

Till exempel används QWERTY-tangentbord i dag eftersom de användes i början av skrivmaskinernas tid. Även om det finns effektivare tangentbord, t.ex. Dvorak, har QWERTY blivit standard eftersom det är den väg som skrivmaskinerna har gått.

9) Positiva återkopplingsslingor

En positiv återkopplingsslinga är en situation där ju mer en produkt eller tjänst används, desto mer värdefull blir den.

Plattformar för sociala medier, som Facebook och Twitter, och sökmotorer, som Google, är exempel på produkter med positiva återkopplingsslingor.

Positiva återkopplingsslingor kan skapa ett inträdeshinder för konkurrenter och bidra till att öka vinsterna.

10) Kritisk massa

Kritisk massa är den punkt då en produkt eller tjänst blir allmänt använd och accepterad.

Till exempel blev Microsoft Office allmänt använt när det nådde kritisk massa i början av 1990-talet. När den kritiska massan var uppnådd blev det mycket svårt för konkurrerande produkter, som WordPerfect, att vinna marknadsandelar.

Kritisk massa kan skapa ett hinder för konkurrenter att komma in på marknaden och bidra till att öka vinsterna.

Typer av nyckeltal att analysera

Kvoter för skuldsättningsgrad

• Likviditetskvoter
• Effektivitetskvoter
• Lönsamhetskvoter
• Täckningskvoter

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgrader används för att mäta ett företags skuldsättning. De används för att bedöma hur riskfylld ett företags finansiella ställning är och dess förmåga att uppfylla sina finansiella åtaganden.

Det finns flera olika typer av skuldsättningsgrader:

1) Skulder i förhållande till tillgångar

2) Skuldsättningsgrad.

3) Räntetäckningsgrad

4) Skulder i förhållande till EBITDA

Skulder i förhållande till tillgångar

Skuldsättningsgraden är ett mått på ett företags finansiella skuldsättning. Den beräknas genom att dividera ett företags totala skuldsättning med dess totala tillgångar.

En hög skuldsättningsgrad visar att företaget har en hög skuldsättningsgrad och riskerar att inte fullgöra sina skuldförpliktelser.

En låg skuldsättningsgrad visar att företaget har en stark finansiell ställning och har mindre risk att inte uppfylla sina skuldförpliktelser.

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden är ett mått på ett företags finansiella hävstångseffekt. Den beräknas genom att dividera ett företags totala skuldsättning med dess eget kapital.

En hög skuldsättningsgrad indikerar att företaget har en hög skuldsättningsgrad och att det är troligt att det kommer att försumma sina skuldförpliktelser.

En låg skuldsättningsgrad visar att företaget har en stark finansiell ställning och att det är mindre troligt att det kommer att försumma sina skuldförpliktelser.

Räntetäckningsgrad

Räntetäckningsgraden är ett mått på ett företags förmåga att göra räntebetalningar. Den beräknas genom att dividera ett företags EBITDA med dess räntekostnader.

En hög räntetäckningsgrad indikerar att ett företag lätt kan göra sina räntebetalningar.

En låg räntetäckningsgrad visar att ett företag kan ha svårt att göra sina räntebetalningar.

Skuld/EBITDA-kvot

Skuld/EBITDA-kvoten är ett mått på ett företags finansiella hävstångseffekt. Den beräknas genom att dividera ett företags totala skuldsättning med dess EBITDA.

En hög skuld/EBITDA-kvot indikerar att företaget har en hög skuldsättningsgrad och sannolikt inte kommer att uppfylla sina skuldförpliktelser.

En låg skuld/EBITDA-kvot indikerar att företaget har en stark finansiell ställning och att det är mindre sannolikt att det kommer att försumma sina skuldförpliktelser.

Likviditetskvoter

Kortfristiga förpliktelser. De används för att bedöma hur riskfylld ett företags finansiella ställning är och för att utvärdera dess solvens.

Det finns flera olika typer av likviditetskvoter:

1) Kortfristiga nyckeltal

2) Snabbränta

3) Likviditetskvot

Effektivitetskvoter

Effektivitetskvoter används för att mäta användningen av ett företags resurser. De används för att bedöma effektiviteten i ett företags verksamhet och för att utvärdera dess finansiella hälsa.

Det finns flera olika typer av effektivitetskvoter:

1) Omsättningsgrad för kundfordringar

2) Omsättningsgrad för lagret

3) Omsättningsgrad för leverantörsreskontra

4) DSO (Days Sales Outstanding).

5) Omsättningsgrad för rörelsekapital

6) Omsättningsgrad för anläggningstillgångar

7) Omsättningsgrad för totala tillgångar

8) Avkastning på tillgångar (ROA)

9) Avkastning på eget kapital (ROE)

Lönsamhetskvoter

Lönsamhetskvoter används för att mäta ett företags förmåga att generera vinst. De används för att bedöma ett företags finansiella hälsa och för att utvärdera dess resultat.

Det finns olika typer av lönsamhetskvoter:

1) Bruttomarginal

2) Rörelsemarginal

3) Nettomarginal

4) Avkastning på tillgångar (ROA)

5) Avkastning på eget kapital (ROE)

6) Resultat per aktie (EPS)

7) Pris/vinstförhållande (P/E)

Täckningsgrad

Täckningsgrad används för att mäta ett företags förmåga att betala tillbaka sina skulder. De används för att bedöma ett företags finansiella hälsa och för att utvärdera dess solvens.

Det finns olika typer av täckningsgrader:

1) Räntetäckningsgrad

2) Skuld/EBITDA-kvot

3) Täckningsgrad för skuldtjänst (DSCR).

4) Täckningsgrad för fasta kostnader

Typer av analyser

• Analys av finansiella nyckeltal
• Jämförande analys
• Grundläggande analys
• Analys av diskonterat kassaflöde

Analys av finansiella nyckeltal

Analys av finansiella nyckeltal är en typ av jämförande finansiell analys som används för att bedöma den relativa finansiella hälsan hos två eller flera företag.

Finansiella nyckeltal är matematiska förhållanden mellan olika poster i bokslutet. De används för att mäta olika aspekter av ett företags finansiella ställning, resultat och solvens.

Finansiella nyckeltal är ibland av proforma-karaktär, vilket innebär att de är prognostiserade. P/E-kvoter som baseras på framtida intäkter är ett exempel på detta.

Benchmarking

Benchmarking är en typ av finansiell analys som används för att jämföra två eller flera företag.

Benchmarking kan användas för att bedöma den relativa finansiella hälsan hos två eller flera företag. Det kan också användas för att bedöma den relativa prestationen hos två eller flera företag.

Grundläggande analys

Grundläggande analys är en typ av finansiell analys som används för att bedöma ett företags inneboende värde.

Fundamental analys bygger på idén att ett företags aktiekurs så småningom kommer att återspegla dess verkliga värde.

Analys av diskonterat kassaflöde

Analys av diskonterade kassaflöden är en typ av finansiell analys som används för att bedöma ett företags inneboende värde.

Analys av diskonterade kassaflöden bygger på idén att ett företags aktiekurs så småningom kommer att återspegla nuvärdet av dess framtida kassaflöden.

Värderingsåtgärder

Värderingsmått är finansiella nyckeltal som används för att bedöma värdet på ett företag.

Värderingsmått kan användas för att bedöma det relativa värdet av två eller flera företag. De kan också användas för att uppskatta ett företags inneboende värde.

Det finns flera typer av värderingsmått:

1) Pris/vinstförhållande (P/E).

2) Företagsvärde/EBITDA-förhållande (EV/EBITDA).

3) Kvot mellan pris och försäljning (P/S).

4) Pris/bokföringsförhållande (P/B)

5) Företagsvärde i förhållande till inkomst (EV/R)

6) Avkastning på fritt kassaflöde

7) Nettonuvärde (NPV) via DCF

8) Intern avkastning (IRR) (vanligt inom private equity).

9) Marknadskapitalisering i förhållande till BNP (MCAP/GDP) (för ett mer makroperspektiv, ibland kallad "Buffett-indikatorn").

Betydelsen av ESG i bedömningen av ett företags kvalitet

Miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade faktorer (ESG-faktorer) används i allt större utsträckning av investerare för att bedöma kvaliteten på företag.

Tidigare var finansiella resultat det viktigaste kriteriet för att bedöma företag, men ESG-kriterier används nu som komplement till traditionella finansiella mått.

Orsaker till övergången till ESG-faktorer

Det finns flera orsaker till denna förändring.

För det första kan ESG helt enkelt vara ett sätt att samla in mer information om ett företag.

Om ett företag till exempel tillverkar en produkt som förorenar, eller om företaget självt förorenar, är detta en risk som troligen inte återspeglas i företagets redovisning, men som kan bli en betydande risk i framtiden.

För det andra är investerarna alltmer medvetna om de risker som är förknippade med miljöfrågor och sociala frågor, t.ex. klimatförändringar och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Slutligen har framväxten av socialt ansvarsfulla investeringar (SRI) lett till att investerare söker efter företag som bättre återspeglar deras värderingar.

Vad är ESG?

ESG står för miljö, sociala frågor och styrning. Det är en uppsättning kriterier som används för att bedöma ett företags inverkan på samhället och miljön. ESG-faktorer kan delas in i tre breda kategorier:

Miljöfaktorer

Dessa omfattar ett företags utsläppsnivåer, energiförbrukning, vattenförbrukning och avfallsgenerering.

Sociala faktorer

Dessa omfattar hur företaget behandlar sina anställda, dess förhållande till leverantörer och dess påverkan på samhällen.

Styrningsfaktorer

Dessa inkluderar företagets styrelsestruktur, praxis för ersättning till chefer och aktieägares rättigheter.

Varför är ESG viktigt?

Det finns ett antal skäl till varför ESG är viktigt för investerare att ta hänsyn till.

För det första kan företag med goda ESG-betyg överträffa sina konkurrenter på lång sikt. Detta kan delvis bero på att företag med goda ESG-betyg tenderar att förvaltas bättre och ha lägre kapitalkostnader.

För det andra är investerare alltmer medvetna om de risker som är förknippade med miljömässiga och sociala frågor som klimatförändringar och kränkningar av mänskliga rättigheter. I takt med att dessa risker blir mer synliga tar investerarna alltmer hänsyn till dem i sina investeringsbeslut.

Slutligen har framväxten av socialt ansvarsfulla investeringar (SRI) lett till att investerare söker efter företag som matchar deras värderingar.

Detta förändrar också prissättningen på marknaden. Det är därför viktigt att alla handlare och investerare förstår, även om det finns vitt skilda åsikter om ESG:s förtjänster.

I takt med att mer kapital flödar in i SRI-investeringar kommer trycket på företagen att förbättra sina ESG-klassificeringar bara att öka. Detta kan trots allt leda till bättre värderingar och bättre resultat för aktieägarna, och eventuellt inte bara på kort sikt.

Viktiga punkter att komma ihåg - Finansiella, operativa, investeringsmässiga och affärsmässiga mått.

• Effektivitetskvoter används för att mäta användningen av ett företags resurser.
• Lönsamhetskvoter används för att mäta ett företags förmåga att generera vinst.
• Täckningsgrad används för att mäta ett företags förmåga att betala tillbaka sina skulder.
• Analys av finansiella nyckeltal är en typ av jämförande finansiell analys som används för att bedöma den relativa finansiella hälsan hos två eller flera företag.
• Benchmarking är en typ av finansiell analys som används för att jämföra två eller flera företag.
• Fundamentalanalys är en typ av finansiell analys som används för att bedöma ett företags inneboende värde.
• Analys av diskonterade kassaflöden är en typ av finansiell analys som används för att bedöma ett företags inneboende värde.
• Värderingsmått är finansiella nyckeltal som används för att bedöma värdet på ett företag.
• I framtiden kommer ESG att spela en viktigare roll i handel, investeringar och övergripande företagsvärdering.

Jämförelse av aktiemäklare

Mäklare
Courtageavgifter Aktier	Inga provisioner för en maximal månadsvolym på 100 000 EUR och sedan 0,20%.
Demokonto	Ja
Vår åsikt	Handel utan provision, men med ett val av värdepapper begränsat till 3289 aktier och 358 ETF.
Investering innebär risk för förlust

FAQ - Finansiella, operativa, investeringsrelaterade och affärsmässiga mätvärden

Slutord - Finansiella, operativa, investerings- och affärsmått

Det finns inget perfekt mått på verksamhetens kvalitet. Det finns olika finansiella, operativa, investerings- och affärsmått för att förstå den.

Olika investerare kommer att fokusera på olika mått, beroende på deras investeringsmål.

Lönsamhetskvoter, täckningsgrad och effektivitetskvoter samt värderingsmått är dock vanligt förekommande mått på företagskvalitet.

Det viktigaste elementet att leta efter i en kassaflödesanalys är företagets operativa kassaflöde.

Detta ger dig en uppfattning om företagets förmåga att generera vinster och betala sina skulder.