Meny

FTSE 100-indexet (Footsie) förklaras i detalj

FTSE-100

FTSE 100-indexet, eller Financial Times Stock Exchange 100-indexet för att ge det dess fullständiga namn, har många namn, bland annat FTSE 100, FTSE eller till och med Footsie. Det är ett börsindex som består av de 100 största företagen med störst börsvärde som är noterade på London Stock Exchange. FTSE 100-indexet anses vara den bästa indikatorn på välståndet hos företag som lyder under brittisk bolagsrätt.

Indexet upprätthålls av ett dotterbolag till London Stock Exchange-koncernen, FTSE Group. Den beräknas i realtid och publiceras var 15:e sekund när marknaden är öppen.

De flesta av de 100 företagen i FTSE 100 är internationella företag, så rörelser i detta index är faktiskt en ganska svag indikator på hur den brittiska ekonomin mår. En mer realistisk indikator på den brittiska ekonomin är FTSE 250, eftersom andelen internationella företag i detta index är mycket lägre. FTSE 100:s beståndsdelar bestäms kvartalsvis i mars, juni, september och december, och de värden som används för att göra eventuella ändringar i indexet tas fram vid affärsdagens stängning kvällen före översynen.

FTSE 100-företag

FTSE 100-företagen står för drygt 80 % av Londonbörsens marknadsvärde, och trots att FTSE All-Share Index är ett mer omfattande index är FTSE 100 den mest använda indikatorn för den brittiska aktiemarknaden.

FTSE 100-företagen måste uppfylla ett antal krav som fastställts av FTSE Group, t.ex. fullständig notering på London Stock Exchange med ett pris i euro eller pund sterling på börsens elektroniska noteringstjänst. Vissa kriterier måste också uppfyllas när det gäller fri omsättning, likviditet och nationalitet.

De 100 företagen är kända som "Blue Chip-företag" och kommer från ett antal olika branscher, bland annat kemikalier, mat och dryck, olja och gas, byggbranschen och många andra. Några av de mest kända företagen i FTSE 100 är:

  • AstraZeneca - ett brittisk-svenskt multinationellt läkemedels- och biofarmaceutiskt företag med globalt huvudkontor i Cambridge.
  • Avast - ett tjeckiskt multinationellt programvaruföretag för cybersäkerhet med säte i Prag, Tjeckien. Du kanske till och med använder deras antivirusprogram!
  • BP (British Petroleum) - ett brittiskt multinationellt olje- och gasbolag med säte i London.
  • Lloyds Banking Group - ett stort brittiskt finansinstitut som bildades genom att Lloyds TSB förvärvade HBOS 2009.
  • Rolls-Royce Holdings - ett brittiskt multinationellt teknikföretag som äger Rolls-Royce och är världens näst största tillverkare av flygplansmotorer.
  • Tesco - en brittisk multinationell detaljhandelskedja för livsmedel och allmänna varor - världens tredje största detaljhandelskedja.

En kort historik över FTSE 100

FTSE 100-indexet etablerades första gången 1984, med en basnivå på 1 000. Under dotcom-boomen i början av 2000-talet nådde den en toppnotering på över 6 930, men föll sedan tillbaka till cirka 4 434 på grund av den amerikanska subprime-krisen 2008. Hittills (09/01/2021) är det högsta slutvärdet för indexet 7 904, vilket uppnåddes den 22 maj 2018.

Under de år som gått sedan FTSE 100 skapades har beståndsdelarna i indexet förändrats dramatiskt genom många företagsuppköp, fusioner och försvinnanden, vilket bara har bidragit till att understryka indexets huvudsyfte, som är att fungera som ett mått på marknadens ekonomiska aktivitet. Många av indexets beståndsdelar har också bytt namn, till exempel Midland Bank, som nu heter HSBC, och British Gas, som nu heter BG Group och Centrica.

Nivån på FTSE 100-indexet påverkar de flesta människor i Storbritannien, oavsett om de är investerare eller inte. Detta beror på att de flesta pensionsfonder är investerade i brittiska aktier och att indexets utveckling därför har en direkt effekt på den avkastning som erhålls.

FTSE 100-indexet återspeglar också aktuella internationella och ekonomiska händelser och faller ofta som en följd av fallande marknader runt om i världen. Den första största procentuella nedgången under en enskild dag inträffade den 20 oktober 1987, dagen efter "svarta måndagen", då den föll med 12,22 %.

Under hela sin historia har det bara funnits en dag då FTSE 100-indexet inte har beräknats. Detta var den 16 oktober 1987, dagen efter att en orkan orsakat kaos i södra England, och det fanns för få marknadsförare på jobbet för att öppna aktiekurserna på LSE:s handelssystem.

Diagram över FTSE 100 sedan starten 1984

Diagram över FTSE 100

Valet av komponenter för FTSE 100

Det är absolut nödvändigt att FTSE 100-indexets medlemmar återspeglar de 100 största företagen som är noterade på Londonbörsen, och därför görs ändringar i listan kvartalsvis. Om ett uppköp eller en sammanslagning har ägt rum mellan dessa kvartalsmöten som skulle kunna påverka FTSE 100-bolagen, ändras indexet i enlighet med detta. Granskningen av FTSE 100 är enkel: alla företag som är noterade på Londonbörsen och som kan ingå i något av FTSE UK-indexen rangordnas i ordning efter marknadsvärde eller storlek. Rankingen beräknas genom att multiplicera antalet aktier som ett företag har emitterat med det aktuella aktiekursen.

En kommitté bestående av oberoende marknadsexperter sammanträder fyra gånger om året, i mars, juni, september och december, för att överväga vilka företag som ska läggas till, tas bort eller behållas i FTSE 100-indexet. Om ett företag till exempel är noterat på FTSE 250 och sedan stiger till en plats bland de 90 främsta får det komma in i FTSE 100. Omvänt gäller att om ett FTSE 100-företag hamnar under plats 111, hamnar det i FTSE 250 och tas bort från FTSE 100-listan.

Det finns ett banding-system för att se till att det inte sker för många förändringar vid varje översyn, eftersom indexet måste hållas relativt stabilt så att investerare inte regelbundet tvingas göra kostsamma och överdrivna förändringar i sin investeringsportfölj. Ibland görs inga ändringar i indexet vid ett översynsmöte, men vid vissa tillfällen, t.ex. under dotcom-bubblan, har marknadens volatilitet inneburit att många företag har flyttats in och ut ur indexet vid varje styrelsemöte.

Investera i FTSE100 med indexfonder

Börshandlade fonder är en av de snabbast växande investeringsprodukterna i världen.

ETF:er köps och säljs på börsen som vanliga aktier. ETF:er innehåller vanligtvis en portfölj av värdepapper som är utformade för att följa specifika index.

Majoriteten av ETF:erna följer publicerade marknadsindex som representerar en bred diversifiering av värdepapper för en investerare. Dessa ETF:er köper aktier i varje företag i proportion till indexet. Målet med ETF:n är att återspegla resultatet för den grupp av företag som ingår i indexet. Därför måste värdet på ETF-aktierna röra sig i linje med det index som följs. Till exempel bör en ökning med 2 % i FTSE100-indexet leda till en ökning med cirka 2 % (före avgifter och skatter) i iShares Core FTSE 100 UCITS ETF (ISF).

Här är tre ETF:er som du kan köpa med en mäklare som DEGIRO:

  • iShares Core FTSE 100 UCITS ETF (ISF)
  • Vanguard FTSE 100 UCITS ETF (VUKE)
  • HSBC FTSE 100 UCITS ETF GBP (HUKX)

Handel med FTSE100 Index med en CFD-mäklare

CFD:er (Contracts for Difference) erbjuder fördelar för aktiv handel, men de är mer riskfyllda och därför avsedda för avancerade handlare. Med en CFD kan du satsa på indexets uppgång eller nedgång med en hävstång på 1:20, vilket ökar potentialen för vinst eller förlust.

Här är ett urval av CFD-mäklare för handel med FTSE100:

Värdena i tabellen är vägledande och kan ha ändrats sedan artikeln skrevs. Endast informationen på mäklarnas webbplatser uppdateras regelbundet.

Mäklare CFD:er på indexHävstångseffekt DAX40 SpridningDow Jones Spridning
251:20~ 0.8 pip~ 0.8 pip
36 1:20~ 1 pip ~ 2 pips
201:20~ 1 pip~ 2.5 pips
20 1:20 ~ 1.5 pips ~ 3 pips
141:20~ 1 pip~ 2 pips
381:20~ 2 pips~ 2.4 pips
27 1:20 ~ 0.8 pip ~ 2 pips
Il trading di CFD comporta un significativo rischio di perdita, quindi non è adatto a tutti gli investitori (il 74-89% dei conti degli investitori al dettaglio perdono denaro nel trading di CFD).