Vad är en börshandlad fond (ETF)?

ETF:er är ett enkelt sätt att få exponering för en uppsättning investeringar utan att behöva köpa varje enskild investering. De kan följa ett börsindex, t.ex. CAC40, en tillgångsklass, t.ex. statsobligationer, ett marknadssegment, t.ex. obligationer med en löptid på mindre än fem år, en region eller en sektor.

ETF:er kallas "passiva" investeringar, eller passiva fonder, eftersom de försöker följa utvecklingen av ett börsindex eller en grupp av investeringar, till skillnad från "aktiva" fonder som försöker slå indexet.

ETF:er är också kända som "öppna" snarare än "slutna" investeringar/fonder. Det innebär att när pengar investeras i fonden skapas nya andelar. När pengarna tas ut löses aktierna in. ETF:er, liksom alla börshandlade produkter, handlas på en erkänd börs, till exempel Euronext-börsen.

Varför använda en ETF?

Några av de största fördelarna med att investera i ETF:er är låga kostnader, öppenhet, flexibilitet och valfrihet. Den årliga avgiften för en ETF som Lyxor ETF CAC 40, som följer Parisbörsens huvudindex, är till exempel 0,25 %. Till skillnad från värdepappersfonder, som handlas till ett fast pris under dagen, kan ETF:er handlas när aktiemarknaden är öppen. Detta gör dem till ett flexibelt sätt att investera.

Historisk utveckling för Lyxor CAC 40 (DR) UCITS ETF - Dist

Att investera i ETF:er gör det också lättare att diversifiera din portfölj. Att köpa en ETF som följer S&P500-indexet är till exempel detsamma som att köpa en liten del, i lämplig proportion, av vart och ett av de 500 företagen i indexet - allt till en mycket lägre kostnad än vad som skulle vara möjligt för en enskild person med tanke på de provisioner som tas ut för varje handel.

På samma sätt innehåller en typisk ETF för företagsobligationer över 200 enskilda obligationer, vilket innebär att risken för fallissemang är mycket diversifierad.

Hur väljer man en ETF?

1. Marknadsindexets beståndsdelar

Det är alltid viktigt att fråga sig: vill jag investera i komponenterna i detta index? Index är regelbaserade metoder och konstrueras normalt genom att varje underliggande instrument viktas i förhållande till dess marknadskapital (storlek) på den aktuella marknaden. Som ett resultat av detta ger vissa index ett visst företag eller land stor vikt. Genom att undersöka de underliggande komponenterna kan vi bedöma om varje index enligt vår mening är en lämplig investering.

2. Replikeringsmetod och spårningsfel

Metoden för att inneha de fysiska komponenterna i ett index varierar från fond till fond. Många fonder använder sig av ett optimeringssystem där ett urval av värdepapper används för att replikera resultatet för indexet som helhet. Därför bör man välja fonder som närmast motsvarar indexets resultat genom att undersöka varje ETF:s tracking error, dvs. i vilken utsträckning ETF-förvaltaren har replikerat indexets resultat.

3. Kostnader

Med förbehåll för de andra faktorer som anges här försöker vi inneha den fond som har den lägsta totalkostnaden i varje tillgångsklass. Detta inkluderar fondens totala kostnadskvot, ett mått på kostnaden för att förvalta fonden och den förvaltningsavgift som tas ut av investerarna och som tas från fondens dagliga värde, men det tar också hänsyn till fondens resultat och transaktionskostnader. Vi försöker därför välja ut fonder som erbjuder det bästa totala värdet.

4. Storlek och handelsvolym

En ETF:s storlek och handelsvolym är viktiga faktorer. Det är uppenbart att vi inte vill investera stora belopp i en ETF med begränsad handelsvolym. Vi strävar i allmänhet efter att använda ETF:er med de minsta bid/ask spreads, dvs. den lägsta spreaden mellan kostnaden för att köpa och sälja varje fond. Även om en låg totalkostnadskvot kan verka attraktiv, om spridningen mellan köp- och säljkurs är mycket stor och/eller om fondens storlek är mycket liten, kommer vi inte nödvändigtvis att använda fonden förrän dessa förhållanden förbättras. Vi försöker också förstå likviditetsdynamiken i de underliggande indexpositionerna för att bättre förstå kostnaderna för att "skapa" eller "lösa in" en viss ETF.

5. Typ av ETF

Det finns två huvudtyper av ETF:er: "fysiska" och "syntetiska" eller "swap-baserade".

Fysiska ETF:er syftar till att skapa ett index resultat genom att investera i dess enskilda komponenter.

Syntetiska ETF:er använder däremot en "swap" (ett juridiskt avtal mellan två parter, varav den ena normalt är en bank) för att producera avkastningen, samtidigt som fondens tillgångar hålls som säkerhet. Säkerheten kan bestå av många olika instrument och kan vara helt oberoende av det index som ETF:n försöker replikera. I vissa fall - vanligtvis på mer esoteriska marknader - kan en syntetisk ETF ibland ha lägre kostnader än en fysisk ETF, men vi anser att det är säkrare att investera i en fysisk ETF eftersom den är mindre exponerad för det som kallas motpartsrisk: risken att en part i transaktionen går i konkurs. Dessutom kan den säkerhet som innehas i den syntetiska ETF:n ibland vara av dålig kvalitet eller svår att handla med.

Vilka är riskerna med ETF:er?

En av de potentiella nackdelarna med en ETF är att eftersom den inte alltid innehar alla tillgångar i det index som den försöker följa, kommer det att finnas en liten skillnad mellan dess resultat och indexets resultat. Denna "spårningsskillnad" kan fungera till investerarens fördel, men också till hans nackdel.

ETF:er som inte handlas i din valuta kan utsätta dig för valutarisk. Växelkursfluktuationer kan påverka kapitalavkastningen och de inkomster som genereras av dessa ETF:er när de omvandlas till din valuta.

Alla investeringar är riskfyllda, så även ETF:er, men om ETF-leverantören skulle gå i konkurs har du fortfarande tillgång till ETF-tillgångarna, som är skyddade och förvaras av en separat depåhållare.

Typer av ETF:er

Vi har tagit med några av de mest populära typerna av ETF:er nedan, men det är på intet sätt en uttömmande lista:

1. ETF:er för råvaror

En ETF för råvaror följer priset på en viss råvara, t.ex. guld, majs eller naturgas. Historiskt sett har korrelationen mellan råvaror och aktier varit ganska låg, vilket är anledningen till att många investerare inkluderar ETF:er för råvaror i en diversifierad portfölj. Det är viktigt att notera att köp av en ETF för råvaror inte innebär att investeraren köper själva råvaran, utan ett kontrakt som återspeglar priset.

2. ETF:er för sektorer

En sektor-ETF följer en viss bransch, oavsett om det är teknik eller hälsovård, och anger vanligtvis namnet på sektorn - eller undersektorn - i sin titel. Investerare kan föredra en ETF för en sektor för att dra nytta av den ekonomiska cykeln eller för att dra nytta av risk/avkastningsegenskaperna hos en sektor. Till exempel kan teknik vara föremål för större volatilitet än en traditionellt stabil sektor som försörjningsföretag.

3. ETF:er för breda marknader

Den överlägset mest populära typen av ETF är en ETF som följer en stor del, om inte hela, aktiemarknaden, vanligtvis ett aktieindex som Russell 3000 eller S&P500. I det här fallet är de underliggande aktierna mycket diversifierade och kommer sannolikt att innehålla både välkända namn och mindre kända företag inom ett brett spektrum av sektorer.

4. ETF:er för smart beta

Smart Beta ETF:er är något annorlunda eftersom de följer ett systematiskt, regelbaserat tillvägagångssätt för att välja aktier från ett visst index. Dessa ETF:er följer alltid ett index, samtidigt som de tar hänsyn till alternativa faktorer, t.ex. total vinst, vinster, intäkter eller finansiella fundamenta och mätvärden. Denna typ av ETF är fortfarande relativt ny och därför är handelsvolymerna och likviditeten i allmänhet lägre än genomsnittet.

Skillnaden mellan en ETF och en värdepappersfond

Den stora idén bakom ETF:er var att ge investerare en likvid, skatteeffektiv produkt som inte var en värdepappersfond. ETF:er och gemensamma fonder består i grunden av medel som många investerare har samlat ihop, och tanken är att enskilda investerare ska få tillgång till expertis och investeringar som de annars inte skulle ha haft.

Den mest uppenbara skillnaden mot en värdepappersfond är att ETF:er handlas på en börs, så vi kan handla med ETF:n under hela dagen, snarare än vid en fast tidpunkt varje dag som med en tracker för en värdepappersfond (vanligtvis runt middagstid). Detta ger ytterligare flexibilitet i portföljförvaltningen och innebär att hela fondandelar kan köpas och säljas mellan investerare utan att behöva köpa och sälja fondens underliggande värdepapper.

Flexibilitet är bara en del av ekvationen. ETF:er gör det möjligt för oss att veta det exakta priset till vilket vi kommer att köpa eller sälja värdepappret innan handeln äger rum. Detta är viktigt för en effektiv portföljförvaltning och till många investerares förvåning är detta inte fallet med värdepappersfonder. På samma sätt erbjuder ETF:er daglig insyn i sina innehav, vilket gör det möjligt för oss att bättre förstå och modellera risker, medan fonder vanligtvis ger investerare denna insyn en gång i månaden (och ofta med fördröjning).

Eftersom priset och handeln med en indextracker för en gemensam fond sker en gång om dagen, får du i allmänhet bara veta det pris som du köpte eller sålde till efter handeln. ETF:er, å andra sidan, handlas på erkända börser, vilket innebär att priserna är mycket synliga och att de kan handlas när den relevanta börsen är öppen.

Slutligen är utbudet av ETF:er mycket större än för värdepappersfonder. ETF:er ger tillgång till många tillgångar som trackerfonder inte har, och i många andra former. Detta ger oss fler verktyg för att genomföra våra investeringsidéer och möjliggör en högre grad av riskkontroll och granularitet i portföljförvaltningen.

Jämförelse av aktiemäklare

Mäklare
Courtageavgifter Aktier	Inga provisioner för en maximal månadsvolym på 100 000 EUR och sedan 0,20%.
Demokonto	Ja
Vår åsikt	Handel utan provision, men med ett val av värdepapper begränsat till 3289 aktier och 358 ETF.
Investering innebär risk för förlust