Meny

CFD-mäklare

AvaTrade  Admirals

XM  XTB

IG  Plus500

Pepperstone  ActivTrades

Socialt nätverk

darwinex  ZuluTrade

Krypto valutor

Binance  Kraken

Bitpanda

Finansierat konto

Darwinex Zero  FTMO

E8  The 5%ers

City Traders Imperium  

Råvaruvalutor och korrelationer

Råvaruvalutor

Inom internationell finans och handel spelar råvaruvalutor en viktig roll för de globala ekonomiernas dynamik.

Dessa valutor, som ofta kallas "råvaruvalutor", får sitt värde och sin stabilitet från exporten av viktiga råvaror som råolja, guld, koppar och jordbruksprodukter.

Länder med rikliga naturresurser och starka exportorienterade ekonomier, som Australien, Kanada, Ryssland och flera afrikanska och sydamerikanska länder, har vanligtvis valutor som är starkt korrelerade med fluktuationer i de globala råvarupriserna.

Begreppet råvaruvalutor är inte nytt, men dess betydelse har ökat på grund av de globala marknadernas ökande sammankoppling, den ökande efterfrågan på råvaror, vissa råvarors strategiska betydelse och det förändrade makroekonomiska landskapet.

Dessa valutor är en viktig länk mellan den globala efterfrågan på råvaror, försörjningskedjor och den ekonomiska hälsan i resursrika länder.

I den här artikeln ger vi en översikt över de faktorer som bestämmer råvaruvalutorna, deras betydelse i internationell handel och finans samt de risker och möjligheter som är förknippade med dem (t.ex. när är det rätt att köpa och sälja dessa valutor?).

Viktiga lärdomar

  • Råvaruvalutor får en del av sitt värde från export av viktiga råvaror och kan vara mycket känsliga för fluktuationer i råvarupriserna.

  • Råvaruvalutor fungerar som en länk mellan den globala efterfrågan på råvaror, leveranskedjor och den ekonomiska hälsan i resursrika länder.

  • Att förstå nyanserna i råvaruvalutor kan hjälpa investerare/tradern att identifiera investerings- och handelsmöjligheter och beslutsfattare att hantera de risker som är förknippade med valutarörelser.

  • USD - Råvaror som prissätts i USD (olja, guld etc.) uppvisar i allmänhet omvända korrelationer med dollarn på grund av förändringar i prisvärdheten.

  • EUR, JPY, GBP - Dessa valutor uppvisar ofta omvända korrelationer med råvaror, eftersom deras lägre värde ökar kostnaden för att importera olja, gas och jordbruksprodukter.

  • AUD och CAD - Som stora råvaruexportörer har dessa valutor direkta korrelationer med priserna på resurser som olja, guld och industrimetaller.

  • CHF - Valutans status som en säker tillflyktsort gör att den är direkt kopplad till ädelmetaller, men dess korrelationer med andra råvaror är minimala.

  • CNY - Kinas roll som världens största konsument och importör av många råvaror gör att yuanens värde är direkt kopplat till metaller och omvänt till energi- och jordbruksimport.

Lista över råvaruvalutor

Råvaruvalutor är valutor från länder vars ekonomier är starkt beroende av export av naturresurser.

Några vanliga exempel på råvaruvalutor är

  • Australiendollar (AUD)
  • Kanadensisk dollar (CAD)
  • Nya Zeeländsk dollar (NZD)
  • Norsk krona (NOK)
  • Ryska rubel (RUB)
  • Brasiliansk real (BRL)
  • Sydafrikanska rand (ZAR)
  • Chilensk peso (CLP)

Typer av råvaruvalutor

Råvaruvalutor kan klassificeras efter vilken typ av råvara som dominerar landets export:

Råvaruvaluta och terminsvaluta

En råvaruvaluta är en valuta som påverkas av värdet på en specifik råvara, medan en terminsvaluta avser basvalutan i ett valutapar.

På valutamarknaden betraktas stora valutor som den amerikanska dollarn, euron, yenen och det brittiska pundet i allmänhet som "terminsvalutor".

De är globala reservvalutor (i varierande grad) och används ofta som referensvalutor i valutapar. USD är den vanligaste valutan, följt av EUR.

Råvarupriser och valutarörelser

Råvaruvalutor tenderar att vara känsliga för fluktuationer i råvarupriserna.

Graden av känslighet beror på hur exakt deras ekonomier är utformade.

När råvarupriserna stiger tenderar värdet på exportlandets valuta också att stiga på grund av den ökade efterfrågan på dess export.

Omvänt kan valutans värde sjunka när råvarupriserna sjunker på grund av lägre exportintäkter.

Råvarubaserad valuta

En råvarubaserad valuta är inte samma sak som en råvaruvaluta.

En råvarubaserad valuta är en valuta som är direkt kopplad till värdet av en specifik råvara, t.ex. guld eller olja.

(Till exempel var dollarn en råvarubaserad valuta under Bretton Woods-systemet från 1944 till 1971. Sedan dess har det varit ett fiatvalutasystem).

Denna typ av pengar skiljer sig från fiatpengar, som inte har något egenvärde och inte backas upp av en fysisk vara.

I ett fiatpengsystem är skapandet av pengar helt enkelt baserat på efterfrågan, så vi behöver inte göra fysisk byteshandel.

Råvaruvalutor och den reala växelkursen

Den reala växelkursen mäter värdet av en valuta mot en annan, justerat för inflation.

Råvaruvalutor är naturligtvis beroende av råvarupriserna, vilket påverkar inflationstrycket.

Råvaruvalutor och flöden av aktier

Investerare och handlare tar ofta hänsyn till råvaruvalutor när de fattar beslut på aktiemarknaden.

En stark valuta kan vara en indikator på en sund ekonomi, vilket leder till ökade aktieinvesteringar i landet.

När du äger en aktie äger du en hög av den valutan.

Så om du äger en kanadensisk aktie som en icke-DAC-investerare utan valutasäkring gör du också en satsning på oljepriset, eftersom Kanada är en oljeexportör och detta påverkar värdet på dess valuta.

En finansiell tillgång som är denominerad i en utländsk valuta motsvarar avkastningen + valutan.

Om du tjänar 7 % per år på den finansiella tillgången, men valutan faller med mer än 7 % per år mot din hemvaluta, förlorar du pengar.

Svaghet i en råvaruvaluta kan vara ett tecken på ekonomiska svårigheter, vilket får investerare att dra sig ur landets aktiemarknader.

Korg med råvaruvalutor

En korg av råvaruvalutor är en uppsättning valutor från länder som är stora exportörer av råvaror.

Denna korg används ofta som ett riktmärke för att följa råvaruvalutornas utveckling eller som ett investeringsverktyg för att få exponering mot råvarumarknaden.

I en inflations- eller stagflationsmiljö kommer till exempel fler handlare/investerare att vilja ha tillgång till denna korg av råvaruvalutor för att skydda sina portföljer från inflation.

Klimatrisker och råvaruvalutor

Klimatrisker är ett växande problem för råvaruvalutor, eftersom effekterna av klimatförändringarna kan ha en betydande inverkan på värdet av dessa valutor.

Råvaruvalutor, som den australiska dollarn, den kanadensiska dollarn och den nyzeeländska dollarn, är i hög grad beroende av priserna på råvaror som olja, gas och mineraler för sitt värde.

Om produktionen och exporten av dessa råvaror störs på grund av klimatpolitiken kan detta leda till att priserna sjunker. Detta kan leda till att råvaruvalutornas värde sjunker, eftersom efterfrågan på dessa valutor minskar.

Regeringar och centralbanker i länder vars valutor består av råvaror vidtar också åtgärder för att hantera dessa risker. Till exempel har Bank of Canada inkluderat klimatrisker som en av de viktigaste riskerna för den finansiella stabiliteten i sin årsrapport, och Reserve Bank of New Zealand har införlivat klimatrisker i sitt ramverk för stresstestning.

Korrelationer mellan valutor och råvaror

Vissa valutor och råvaror är korrelerade på grund av den ekonomiska strukturen och handelsberoendet i de länder eller regioner som de är associerade med.

Till exempel är den kanadensiska dollarn (CAD) positivt korrelerad med råolja eftersom Kanada är en stor oljeexportör och högre oljepriser ökar exportintäkterna, vilket stärker CAD.

På samma sätt visar den japanska yenen (JPY) ofta en omvänd korrelation med råolja, eftersom Japan är starkt beroende av oljeimport och högre oljepriser därför är en börda när yenen försvagas.

Ett annat fall är Australiendollarn (AUD) och järnmalm, som är direkt korrelerade eftersom Australien är en av världens ledande exportörer av järnmalm, och ökad global efterfrågan höjer därför både råvarupriset och AUD.

Slutligen är guld och US-dollar (USD) omvänt korrelerade, eftersom guld ses som en säker hamn, där efterfrågan ökar när dollarn försvagas eller i tider av ekonomisk osäkerhet.

Det kan vara viktigt att känna till den här informationen eftersom man i sin portfölj kan ha fördelen av att veta att vissa tillgångar kommer att röra sig olika. Det gör att du kan balansera dina positioner bättre.

Låt oss titta på några korrelationer.

Det bör noteras att korrelationer är dynamiska och kan variera på kort sikt.

I diagrammet nedan mäts till exempel korrelationerna mellan olika typer av råvaror mot S&P 500 och US-dollarn (under en specifik 12-månadersperiod).

korrelationerna

En del av det som visas i detta diagram kommer att motsäga en del av det som vi presenterar nedan, med tanke på korrelationernas flyktiga natur.

Korrelationer förändras dessutom över tiden av grundläggande skäl.

Om ett land t.ex. importerar olja kommer en ökning av oljepriset i allmänhet att återspeglas i landets valuta, allt annat lika.

Men om regleringen eller produktionen förändras och landet börjar producera mer av sin egen olja för att bli mindre beroende, kommer oljeprisökningen att bli en mindre viktig faktor.

Om landet blir en nettoexportör kan detta hjälpa till.

 Korrelation med USDKorrelation med EURKorrelation med JPYKorrelation med GBPKorrelation med AUDKorrelation med CADKorrelation med CHFKorrelation med CNY
Råolja Omvänt (priset fastställt i USD, påverkan på efterfrågan) Invers (svag euro → högre kostnader) Invers (svag yen → importkostnader ↑) Omvänd (svagt pund → kostnader ↑) Omvänd (svag AUD → kostnader ↑) Direkt (export stärker CAD) Svag invers Invers (svag yuan → kostnader ↑)
Naturgas Inverse (fast i USD, liknande påverkan som olja) Direkt (stort beroende av Europa) Omvänd (japanskt beroende av LNG) Låg - Direkt (export stärker CAD) Låg - omvänd Invers (dyr import med svag yuan)
Guld Inverse (säker tillflyktsort mot svag USD) Reverse (säker tillflyktsort mot låg EUR) Direkt (säker tillflyktsort i Japan) Direkt (inflation och global instabilitet) Direkt (guldexport stödjer AUD) Låg Direkt (säker tillflyktsort under osäkerhet) Direkt (hedge mot yuanens depreciering)
Silver Invers (liknande guld) Invers (liknar guld) Direkt (säker tillflyktsort i Japan) Direkt (liknande guld) - Låg Direkt (säker tillflyktsort under osäkra tider) Direkt (liknande guld)
koppar Låg invers (begränsad påverkan av stark dollar) Låg Låg Låg Direkt (export stödjer AUD) Låg Låg Direkt (hög industriell efterfrågan i Kina)
Vete, majs, soja Omvänd (stark USD → global efterfrågan ↓) Invers (minskad köpkraft med svag EUR) Omvänd (svag yen → dyr import) Omvänd (importerade produkter påverkas av svagt GBP) Direkt (jordbruksexport stärker AUD) Låg Invers (import känslig för CHF) Omvänd (svag yuan → importerade produkter ↑)
Järnmalm Låg (mer beroende av industriell efterfrågan) Låg Låg Låg Direkt (viktig export från Australien) - - Direkt (stark industriell efterfrågan i Kina)
Kaffe och socker Reverse (produkter kopplade till tillväxtekonomier) - Omvänd (dyr import med svag yen) Omvänd (importberoende) - - Invers (påverkas av stark CHF) Omvänd (yuan-känslig import)
Aluminium Låg Låg Låg Låg Direkt (betydande export för AUD) - Låg Direkt (stor kinesisk produktion och konsumtion)
Platina och palladium Invers (känslighet för ädelmetaller, låg för palladium) - - - Direkt (påverkan av export) - - -

Förklaringar:

  • Omvänd korrelation: När valutan stärks sjunker priset på råvaran relativt sett eller efterfrågan minskar.
  • Direkt korrelation: När valutan stärks ökar priset på eller efterfrågan på råvaran.
  • Svag korrelation: Sambandet finns, men är försumbart jämfört med andra ekonomiska eller industriella faktorer.

Slutsatser

Råvaruvalutor spelar en avgörande roll i den globala ekonomin och speglar betydelsen av naturresurser och de länder som producerar och exporterar dem.

Eftersom dessa valutor tenderar att vara mycket känsliga för fluktuationer i råvarupriserna kan de ge värdefulla insikter om hälsan i den globala ekonomin och efterfrågan på viktiga varor.

Korrelationer mellan valutor och råvaror

Korrelationerna mellan valutor och råvaror varierar beroende på ekonomiska sammanhang, handelsmönster och geopolitisk dynamik. Exempelvis uppvisar valutorna i oljeexporterande länder, som den kanadensiska dollarn (CAD) eller den australiska dollarn (AUD), ofta en direkt korrelation med priset på energi eller industrimetaller. Omvänt uppvisar valutorna i stora importländer, t.ex. den japanska yenen (JPY) eller den kinesiska yuanen (CNY), i allmänhet en omvänd korrelation, eftersom en uppgång i råvarupriserna ökar deras energiräkningar och minskar deras köpkraft.

Dessa korrelationer är dock inte linjära och kan påverkas av andra faktorer, som penningpolitik, spekulation på finansmarknaderna eller teknisk och klimatmässig utveckling. Genom att förstå dessa samband kan marknadsaktörerna bättre förutse valutarörelser i linje med råvarucyklerna.

Utsikter

Investerare, handlare och beslutsfattare måste vara medvetna om nyanserna i råvaruvalutor, inklusive deras korrelation med råvarupriser, deras roll på valutamarknaderna och deras inverkan på aktieflöden och reala växelkurser.

Att förstå förhållandet mellan klimatrisker och råvaruvalutor blir också allt viktigare i takt med att världen brottas med konsekvenserna av klimatförändringarna.

Genom att följa utvecklingen för råvaruvalutor och deras korrelationer kan marknadsaktörer bättre förstå globala ekonomiska trender, identifiera investeringsmöjligheter och hantera de risker som är förknippade med valutarörelser.

Vanliga frågor - Råvaruvalutor

Vad är råvaruvalutor?

Råvaruvalutor, i samband med CAD (kanadensisk dollar) och AUD (australisk dollar), avser valutorna i länder som är stora exportörer av råvaror som olja, gas, metaller och jordbruksprodukter.

Värdet på dessa valutor tenderar att vara korrelerat med fluktuationer i priserna på de råvaror som de exporterar. När t.ex. råvarupriserna stiger stärks ofta dessa valutor eftersom exportintäkterna ökar.

Omvänt kan dessa valutor försvagas när råvarupriserna faller. Den ekonomiska hälsan i dessa länder är nära kopplad till deras naturresurser och de intäkter som de genererar från sin export.

Till exempel anses CAD och AUD vara råvaruvalutor eftersom Kanada och Australien är stora råvaruexportörer och värdet på deras valutor påverkas av förändringar i råvarupriserna.

Vad är en safe haven-valuta?

Safe haven-valutor är de valutor som investerare och handlare vänder sig till i tider av ekonomisk osäkerhet eller marknadsvolatilitet.

Dessa valutor uppfattas som mindre riskfyllda, vilket innebär att det är mer sannolikt att de behåller sitt värde när andra valutor eller tillgångar förlorar sitt.

Exempel på sådana valutor är US-dollar (USD), schweizerfranc (CHF) och japanska yen (JPY).

Anledningarna till att dessa valutor betraktas som säkra hamnar varierar.

Den amerikanska dollarn är till exempel världens reservvaluta, vilket innebär att den används i stor utsträckning för internationell handel och finansiella transaktioner, vilket ger den en unik stabilitet.

Den schweiziska francen anses vara en säker hamn på grund av styrkan i den schweiziska ekonomin, dess låga skuld och dess rykte om neutralitet.

När det gäller den japanska yenen är den ofta eftertraktad eftersom Japan är en av världens största fordringsägare och har ett stort antal tillgångar utomlands.

Så när världsmarknaderna skakas om placerar handlare och investerare ofta sina pengar i dessa valutor för att skydda sin förmögenhet.

Vad är råvaruvalutapar?

Råvaruvalutapar är valutapar som omfattar minst en råvaruvaluta.

Några av de vanligaste råvaruvalutaparen är följande

  • AUD/USD (australisk dollar/US-dollar)
  • USD/CAD (amerikansk dollar/kanadensisk dollar)
  • NZD/USD (nyzeeländsk dollar/US-dollar)
  • USD/NOK (amerikanska dollar/norska kronan)
  • USD/RUB (US-dollar/ryska rubel)
  • USD/BRL (US-dollar/Brasilianska real)
  • USD/ZAR (US-dollar/Sydafrikanska rand)
  • USD/CLP (US-dollar/Chileanska peso)

Betyder en råvaruvaluta att ett land exporterar råvaror?

Ja, en råvaruvaluta avser i allmänhet valutan i ett land som är starkt beroende av export av råvaror, t.ex. energiresurser, metaller eller jordbruksprodukter.

Värdet på dessa valutor tenderar att vara nära kopplat till fluktuationer i råvarupriserna, vilket kan påverka deras växelkurs.

Hur står det till med världens reservvalutor?

Låt oss titta på dem en efter en.

US-dollar - US-dollarns ställning som världens dominerande reservvaluta beror på dess djupa integration i globala handels-, finans- och investeringssystem. Men denna position utmanas alltmer av strukturella risker som stigande amerikanska skuldnivåer, stort dollarskapande och militarisering av valutan genom sanktioner. Alternativ som den kinesiska yuanen vinner mark, men dollarn förblir den föredragna reservvalutan på grund av sin historiska förankring och avsaknaden av ett fullt skalbart substitut, även om nya trender signalerar förändringar i den globala monetära dynamiken.

Euro - Euron är en strukturellt svag valuta som skapats av en union av ekonomiskt och politiskt splittrade länder, som saknar en sammanhängande politik och en enhetlig militärmakt för att upprätthålla sitt globala inflytande.

Yen - Även om yenen är viktig på hemmaplan används den i liten utsträckning internationellt och har samma problem som den amerikanska dollarn, inklusive hög skuldsättning, snabb monetarisering av skulder och oattraktiva räntor, vilket förvärras av Japans status som en världsmakt med måttligt inflytande.

Sterling - Sterling, som en gång var dominerande, är nu allmänt hållet på grund av historiskt arv snarare än starka fundamenta, med Storbritannien relativt svagare när det gäller ekonomisk och geopolitisk makt.

Guld - Guld är fortfarande en populär reservtillgång på grund av dess historiska tillförlitlighet som värdebevarare, särskilt före 1971 då den understödde det globala monetära systemet. Storleken på marknaden begränsar dess roll som primär reservtillgång, trots dess immunitet mot övertryck av fiatvalutor.

Kinesiska yuanen (RMB) - Den kinesiska yuanen är den enda reservvalutan som valts främst för sina grundläggande egenskaper, vilket återspeglar Kinas dominerande roll i världshandeln, dess ekonomiska storlek och styrkan i dess reserver. Den står dock inför utmaningar som begränsad internationell användning, begränsade kapitalflöden, ett underutvecklat finansiellt system och behovet av att vinna de globala investerarnas förtroende.

De bästa FX/CFD-mäklarna

Brokers Plattform Reglering Demokonto
MetaTrader 4 och 5
AvaOptions
ASIC, CBFSAI, FRSA, BVI FSC, FSCA, JFSA, OCRI AvaTrade
MetaTrader 4 och 5
cTrader, TradingView
FCA, ASIC, CySEC, BaFin, DFSA, SCB, CMAPepperstone
xStation 5 FCA, KNF, CySEC, BIFSC, CNMV, DFSA, SCA, BappebtiXTB
MetaTrader 4 och 5 CySEC, FCA, ASIC, JSC, OCRI, FSCAAdmirals
MetaTrader 4 och 5
ActivTrader, TradingView
FCA, SCB, BACEN, CMVM, FSCMActivTrades
IG, ProRealTime,
MT4, L2 Dealer
FCA, BaFin, ASIC, FINMA, FSCA, MAS, FMA, DFSA, JFSA, CFTCIG
MetaTrader 4
cTrader
Skilling Trader
CySEC, FCA, FSA Skilling
ASIC: Australien, Bappebti: Indonesien, BaFin: Tyskland, BIFSC: Belize, BVI FSC: Brittiska Jungfruöarna, BACEN & CVM: Brasilien, CySEC: Cypern, CNMV: Spanien, CMVM: Portugal, CSSF: Luxemburg, CFTC: USA, CBFSAI: Irland, CMA: Oman, DFSA: Dubai, FCA: Storbritannien, FINMA: Schweiz, FRSA: Abu Dhabi, FSA: Seychellerna, FSCA: Sydafrika, JFSA: Japan, JSC: Jordanien, KNF: Polen, MAS: Singapore, CIRO: Kanada, SCA: Förenade Arabemiraten, SFC: Colombia, SCB: Bahamas, VFSC: Vanuatu.
CFD-handel innebär en betydande risk för förlust och är därför inte lämplig för alla investerare. 74-89 % av de privata investerarna förlorar pengar på CFD-handel.
Gratis demokonto